Hoppa till sidans innehåll

Om klättring


Begreppet klättring rymmer många olika aktiviteter

Indelningen i olika grenar kan bli svår att överblicka för den som inte är insatt. Men några grova inriktningar kan man urskilja. Sammanfattande för all klättring är att det handar om utmaningar. En del som börjar klättra gör det för att övervinna sin höjdrädsla (och det brukar gå riktigt bra), andra börjar för att de vill tävla mot andra klättrare. Ytterligare några börjar för att de vill testa sina gränser när de bestiger stora berg.

Här nedan kan du läsa om ett par olika former av klättring och deras kännetecken:

 

Klippklättrare

Klippklättrare klättrar inte på berg. De klättrar på klippor. Istället för att ha bergets topp som mål så är ofta en speciell vägg eller en led på väggen klippklättrarens mål. Klippväggars storlek varierar ganska kraftigt. Världens högsta klippväggar är över 1000 meter. I Sverige är lederna vanligtvis under en replängd, alltså kortare än 50m, men det finns längre leder även här hemma. Klippklättringen består av många akrobatiska, gymnastiska rörelser som ställer stora krav på klättraren i form av styrka, koordination och teknik. Klippklättringen kallas även för friklättring då utrustningen man har med sig endast används för att säkra sig själv och inte för att ta sig uppåt med.



 

Alpinister

Alpinster tycker om stora berg. De vill klättra i stora, höga berg; ofta med snö, laviner och tung packning och stora skor. Ofta kämpar alpinisterna med tunn luft på hög höjd samt faror som laviner, kyla och intressanta bakteriekulturer. Och de njuter av det. Alpinisterna är historiskt sett de klättrare som fått mest uppmärksamhet i media. Göran Kropp är väl den svensk som blivit mest känd genom svensk media när han 1994 cyklade till, och besteg, Mt Everest utan syrgas. Alpinister blir i folkmun oftast kallade bergsbestigare.



 

Sportklättrare

Sportklättrare, alltså klättare som tävlar, gör det inomhus på artificiella väggar, även kallade ”klättergym”. Anledningen till att man endast tävlar inomhus är av rättviseskäl. Inomhus kan man enkelt bygga om väggen så att man är säker på att ingen tävlande har kunnat öva på väggen i förväg. Det finns framförallt tre olika grenar man tävlar i. I Lead ska man försöka komma så högt upp som möjligt på en mycket svårklättrad vägg. I Speed har man oftast utslagstävlingar där två klättrare klättrar samtidigt bredvid varandra på två identiskt lika väggar. Först upp vinner. Boulder kan du läsa mer om här under.
De flesta klättrare, även alpinister och traditionella klippklättrare, använder sig idag av inomhusklättring för att träna, framförallt under vintern.



 

Isklättrare

Isklättrare klättrar på frusna vattenfall. För att ta sig upp använder klättraren två isyxor och har stegjärn på fötterna. Svårigheten varierar med brantheten på isen, isens kvalitet och temperaturen. Eftersom isarna nybildas varje år och förändras från dag till dag så varierar också svårighetsgraden på klättringen vid varje tillfälle.



 

Bouldrare

Bouldrare klättrar på stora klippblock. Ordet bouldering kommer från engelskans boulder, som betyder flyttblock. Bouldering är den formen formen av klättring som kräver minst utrustning. Bouldraren har endast friktionsskor, en kritpåse och en liten matta, en crashpad, att landa mjukt på. Inget rep och inga säkringar behövs. Bouldringen ställer extrema krav på klättrarens styrka och teknik. Det är lite grann som om man har tagit ner de absolut svåraste passagerna på klippklättrarens leder och ställt på marken. Boulderproblem är korta, mycket sällan över fem meter höga.



 

Aidklättrare

Aidklättrare använder sig utav sin utrustning för att ta sig uppåt. De fäster alltså utrustning i väggen som de sedan använder för att dra sig uppåt i. Aidklättring används oftast stora klippklätterturer när inga andra tekniker kan användas. Ofta är dessa väggar flera kilometer höga och man befinner sig på väggen i flera veckor. De logistiska problemen är ofta stora när man tänker på att dessa klättrare måste ha med sig mat och vatten för flera veckor upp på väggen. övernattar gör man i speciella tält som man fäster på väggen. Givetvis krävs det ett speciellt psyke för att vilja sova i ett tält som hänger fritt 2000 meter över marken.



 

 

Känner du att du vill börja klättra?

Eller vill du börja med att prova på?

Ta då kontakt med någon av klätterhallarna i Stockholm, t.ex.  Klätterverket i Nacka, som mer än gärna ordnar en provklättring med instruktör. Klätterhallarna brukar även kunna bistå med hjälp att hitta klätterkamrater.

 

Vill du hellre börja klättra utomhus kan du titta in på Kurssidan och se om det är någon grundkurs eller sportklätterkurs på gång. Våra grundkurser är även utmärkta tillfällen att lära känna andra personer som klättrar.

 

Uppdaterad: 24 OKT 2016 21:55
Skribent: Manne Forsdik

g

Stockholmsvecka  Bohuslän

6 aug - 12 aug 2018

Trad i Bohuslän

 Alpinvecka i Chamonix 16 - 29 Juli 2018

Alpinvecka i Chamonix 2018 16 - 22 Juli 23 - 29 Juli

 

Isklättring 2018

11-14 jan.

Isklättring
  

 gle-site-verification: googlec3719bc0e40940a2.html   

Postadress:
Stockholms KK - Klättring
SBA, Luntmakargatan 98
11351 Stockholm

Kontakt:
Tel: [saknas] Information
E-post: This is a mailto link

Se all info